Rader från Emmeli

 

2015-03-26 (uppladdat)

 

Ett utdrag ur min kommande bok som även innehåller tidigare rader “betingat tvång”.
Motivation hos ryttare och häst
Alla har väl någon gång mött en häst som tvärstannar mitt i ridpasset och bara står, ryttaren tar till alla konstens regler och knep, men hästen bara står. Jag har sett dem, dom finns på nästan varenda traditionell ridskola, dom finns i många stora privatstall, ofta får jag tyvärr aldrig förfrågan om att jobba med just de hästarna. Ofta är dom inte kvar i stallet när jag är på besök nästa gång. De kommer till ett nytt ställe och ett tag upphör besvären, varför? Dom kanske är motiverade att arbeta på det nya stället, därför att under arbetet får dom se och uppleva nya saker, månader går, sedan kommer det tillbaks, samma häst, ny ridbana, ny ryttare, samma problem.
Säkert har alla också sett “bockaren”, ja, den där hästen som till en början gärna är med men snart kommer på att den inte alls vill vara med efter en stund i manegen…
Den startar ett bockande som inte ser kul ut och ryttaren har tur om denne kan sitta kvar ens 15 sekunder.
15 sekunder är lång tid för den som sitter där, när jag var liten (eller runt 10 och fick börja vara i stall själv)  tog vi tiden på varann när vi, i brist på kunskap “red in” en (enligt mitt sätt att se det då) galen shetlandsponny. Jag minns att jag satt en minut en gång, det kändes som en timma.
Sedan har vi “rullaren”, jag har faktiskt haft ett tiotal av dem själv, de som kommer till centret och jag till en början bara ser en glad liten ponny, jo verkligen glad, å lika glad är ponnyn när den glatt springer från trav rakt ner till liggande ställning och om man inte agerar snabbt är lilla Fia-Lisa som sitter på, snart platt som en viss katt, i en viss serie som gick i ett sportprogram på TV när jag växte upp. Många gånger har jag sprungit genom padocken med “hjärtat i halsgropen”, hunnit fram precis i tid och räddat det lilla barnet, ja för detta är lite av ett typiskt beteende för ponnyraser, varför? Möjligen för att dem är små och smidiga och ofta har lätt för att komma snabbt ner, en annan möjlig orsak är att många andra vägar är stängda då de förutom ryttare också har en ledare som håller i grimmskaftet, som hindrar ponnyn från både flykt och försvar.
I min kommande bok nämner jag även ingående förklaringar och beskrivningar av följande karaktärer;
“Svängaren”.
“Hängaren”
“Segproppen”
“Brallaren”
“Jägaren”
“Skenaren”
“Kliaren”
“Kissaren/bajsaren”
“Svansviftaren”
“Ätaren”
“Stegraren”
Nu till det som är riktigt intressant…
Vad har då alla dessa gemensamt?
De ovan nämnda hästarna saknar, eller har för lite motivation. Eller? Möjligen sitter ryttaren med för lite energi, eller för mycket. Det är nämligen så, att ENERGIN från ryttaren måste överensstämma med energin från hästen. Hästen vill alltid möta dig från start. Men i grund och botten måste alla förstå att en häst måste vilja göra det den skall göra för att det ska bli riktigt bra. Visst kan man se de hästar som är sura och tvära i boxen, biter skötaren och sedan går ut och hoppar felfri bana på 120 cm hinder, med som vårt öga ser, entusiasm. De hästarna finns, men tänk på att hästen som hoppar banan VET att det är slut inom några minuter och då får den återgå till äta, bajsa och gnaga på sin skötare. Denna häst har alltså en uppfattning om att den spar energi på att INTE bråka utan istället utföra uppgiften, därför att belöningen är vilan efteråt. Vad är det då den har när den går ut på banan? Ja motivation.
Okej, så enkelt var det, varsågod, där får du den lösningen.
Nej, självklart är det en mycket mer komplicerad problematik bakom beteendena. MEN du ska nu få hålla ditt fokus på just motivationen, det är den som allt som oftast orsakar dessa beteenden, jag hävdar bestämt, att låg motivation är lika vanligt som att dessa problem skapas av fysiska hinder, exempelvis låsningar, felställda hovar eller nervstörning.
Jag hävdar bestämt att lösningen är att rida 2×25 minuter istället för 1×50 min, för hur långt är ett vanligt pass på dressyrtävlingen? Fem minuter? Varför går så många hästar så mycket bättre på tävling än träning? Dom ser ett slut, tänk på det, hästar kan inte klockan, när vi lägger på en sadel vet inte hästen om vi tänkt ha den där i tre minuter eller tre år. Tänk på det.
Det är a och o att veta att du rider en frisk och “hel” häst.
När du vet detta kan du börja utöva mina motivationstips, du får några av dem här, resten får du i min bok.
Här nämner jag tipsen och du får själv sätta ihop dem med problematiken just din häst har, du får gärna tänka till själv.
En lycklig häst är en positiv häst.
Vad går den med för hagkompisar? Detta går oftast att se över och åtgärda.
Hur mycket utevistelse har den? Hästar är konstruerade för att vara ute, det är inte bara luften ute, utan rörelsen framförallt. Hästar måste vara i rörelse. Det hjälper inte att ha hästen i en grushage på några kvadratmeter, för det ger inte det vi är ute efter, nämligen rörelse.
Hur ofta rids den? Hästar som rids varje dag har ofta svårare att hålla motivationen uppe.
Hur många pauser får hästen i ett ridpass? Jag rekommenderar dig att sträva efter pauserna.
Så till dig, en positiv ryttare får oftast positiv respons.
Trivs du i stallet där du står? Detta är en oerhört viktig del, du bör stormtrivas i ditt stall med dina kamrater för att kunna ha rätt positiv energi och kontroll på din energi de dagar du blir upprörd över något.
Hur ofta måste du vara i stallet? Att vara tvungen att ta hand om sin häst och även ofta andras för ofta, kan skapa en känsla av meningslöshet, den känslan får aldrig följa med upp på hästryggen. Ta kontroll över hur du har det, alltid finns det något sätt att minimera mocktiden och öka den kvalitativa tiden med din häst.
Hur motiverad är du inför dina ridpass med din häst? Detta är en fråga som jag inte behöver utveckla så mycket, du förstår själv att innan du sitter upp bör du vara 100% motoverad, är du inte det så gör något åt det först.
Hur mycket ny kunskap och “input” har du tillgång till? En professionell tränare kan vara mycket upplyftande och sympatisk, men det finns också dem som knäpper dig på näsan och får dig att känna dig ur kass. Var mycket skeptisk i val av tränare, sök den som kan tillräckligt om både människa och häst men framförallt har sin ödmjukhet i behåll.

 

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

“Betingat tvång”.

Hej mina kära besökare.
Jag har den senaste tiden varit ute en del och arbetat med hästar som i stora delar av livet tränats, hanterats och ridits problemfritt.


En vacker dag händer något, det händer igen och igen, det händer så ofta att ägaren ser ett beteende växa fram. Ägaren blir orolig, letar fysiska fel, alla skall kontaktas, veterinär, hovformsspecialist, kiropraktor, massör osv osv… Ingenting hittas. 

Jag kallas till platsen.

Efter första 2 h med konsultation är jag säker, hästen har upplevt något som den betingat med något annat, detta repeteras fyra ggr, när dessa fyra gånger repeterats har hästen inte längre problem med att ta sig ur beteendet, i detta skede är det omöjligt att göra det utan ägarens ökade kompetens. Nu har jag tur att mitt arbete handlar om att hjälpa ägare och häst att mötas i detta.

Jag måste se situationen, människorna och platsen för att tala om för dig vad det är som satt igång detta beteende som nu mera är ett tvång hos hästen, men en sak kan jag säga, vill du göra låsningen VÄRRE så skrik åt hästen, slå hästen och sätt den på plats. Vill du hjälpa din häst. Lär dig mer om de små signalerna och sluta aldrig ifrågasätt världen så som din häst ser på den.

Jag står här redo att hjälpa nästa häst ur sitt tvång, varje gång är det lika tillfredsställande att se ekipage helskinnade ta sig igenom sådant som många påstår är omöjligt.

Bara några tankar jag ville dela med mig av…